Svara på mail?
Publicerat: 2011-02-08 @ 14:45:42Jag blir tokig på folk som inte svarar på sin mail. Vad ska man med den till, och varför anger man den som kontaktuppgift när man inte ens kan få kontakt med personen? Något som jag verkligen fått erfara med företaget är att det är mycket bättre att RINGA personen i fråga, för då finns det inga undantag. Men vissa har inte ett telefonummer som kontakt, då det kan vara hemligt av olika anledningar.. Men ja, hur gör man annars om man vill komma i kontakt med "kända personer" eller större företag, om de inte har telefon? Är snuskigt irriterad nu, haha! Men ja, det är väl bara att forsätta maila, eftersom jag har viktiga saker att berätta, tycker jag. Får helt enkelt fortsätta tills dom blir trötta på mig! Haha.. Vad har man annars för alternativ?
Respekt för andras drömmar och mål?
Publicerat: 2011-01-05 @ 02:31:59Det är så synd att så många idag struntar i att uppfylla sina drömmar därför att andra sagt att de inte "kan".
Man ska akta sig för att säga till någon att han eller hon inte är bra på de saker som personen drömmer om eller tycker är roligt.. Oftast handlar det inte om kunskap, utan för att nå målet krävs det drivkraft och motivation. Och därför blir det så fel att säga till en människa att "detta passar nog inte dig, du får nog drömma om att bli något annat istället" eller "du är inte tillräckligt bra för detta.."! För om personen inte nått målet ÄNNU, så kan inte du eller andra avgöra om personen kommer att nå dit eller inte, det vet du helt enkelt inte! Kanske finns det någonting som man måste lära sig för att nå målet, eller så är det kanske så sorgligt så att det är helt omöjligt.
Men, då tycker jag det är fel att andra ska informera mig om den saken. Då är det bättre att man bygger upp någon slags inre självinstikt som säger: "Okej, jag är inte en strategisk bloggare, då kan jag inte heller få en framgångsrik blogg".. Låt det inte bli andras uppgift att meddela dig om detta. Är du inte själv 100 % säker på att du INTE når ett mål, så sluta aldrig drömma om att du kan ta dig dit. För du kan alltid lära dig saker på vägen som gör att du faktiskt når dit du vill.
Jag är faktiskt riktigt trött på människor som lägger ner så mycket tid och energi på att fundera på andra personerns kunskap och intressen. Lägg energin på rätt saker istället. Det ska jag göra! Jag har lite olika drömmar just nu, jag får se vilken som passar mig bäst i framtiden. Det är inte, helt jävla omöjligt! Respektera andras drömmar och mål, och kämpa för att du ska komma dit DU vill.
Om mindre än 5 månader så står jag där med mina betyg i handen. Då kan jag vara stolt över att jag lyckats ta mig igenom tre år av konstant plugg, utan hjälp av lärare eller andra. Kanske hade jag haft 22,5 om skolan peppat mig och försökt motivera, men nu ser skolan ut som den gör. Då handlar det om att själv kunna lita på sin egna förmåga, och det är nog den tuffaste utmaningen man står inför någonsin!
Man ska akta sig för att säga till någon att han eller hon inte är bra på de saker som personen drömmer om eller tycker är roligt.. Oftast handlar det inte om kunskap, utan för att nå målet krävs det drivkraft och motivation. Och därför blir det så fel att säga till en människa att "detta passar nog inte dig, du får nog drömma om att bli något annat istället" eller "du är inte tillräckligt bra för detta.."! För om personen inte nått målet ÄNNU, så kan inte du eller andra avgöra om personen kommer att nå dit eller inte, det vet du helt enkelt inte! Kanske finns det någonting som man måste lära sig för att nå målet, eller så är det kanske så sorgligt så att det är helt omöjligt.
Men, då tycker jag det är fel att andra ska informera mig om den saken. Då är det bättre att man bygger upp någon slags inre självinstikt som säger: "Okej, jag är inte en strategisk bloggare, då kan jag inte heller få en framgångsrik blogg".. Låt det inte bli andras uppgift att meddela dig om detta. Är du inte själv 100 % säker på att du INTE når ett mål, så sluta aldrig drömma om att du kan ta dig dit. För du kan alltid lära dig saker på vägen som gör att du faktiskt når dit du vill.
Jag är faktiskt riktigt trött på människor som lägger ner så mycket tid och energi på att fundera på andra personerns kunskap och intressen. Lägg energin på rätt saker istället. Det ska jag göra! Jag har lite olika drömmar just nu, jag får se vilken som passar mig bäst i framtiden. Det är inte, helt jävla omöjligt! Respektera andras drömmar och mål, och kämpa för att du ska komma dit DU vill.
Om mindre än 5 månader så står jag där med mina betyg i handen. Då kan jag vara stolt över att jag lyckats ta mig igenom tre år av konstant plugg, utan hjälp av lärare eller andra. Kanske hade jag haft 22,5 om skolan peppat mig och försökt motivera, men nu ser skolan ut som den gör. Då handlar det om att själv kunna lita på sin egna förmåga, och det är nog den tuffaste utmaningen man står inför någonsin!
Vi har det nog rätt bra ändån...
Publicerat: 2010-11-29 @ 22:31:07Jag pluggar, pluggar och pluggar, sitter i min lilla lya med mysig musik, tända ljus och försöka få in den rätta plugg stämningen för att verkligen bli klar med mitt arbete. Självklart är det ju inte bara UF som gäller även om jag så gärna hade velat de... Så just nu sitter jag och skriver ett arbete om fattigdom, faktiskt väldigt intressant och bra, man blir lite tankespridd och får mer förståelse på hur orättvis världen är...
Så här kommer jag med ett ganska allvarligt inlägg, inte likt mig. Med detta bara för att jag inte har något annat i huvudet just nu...
Jag känner mig fattig nu, det är juletid och samtidigt som att jag ska köpa alla julklappar till familjen, köpa ny nyårsklänning för att den gamla duger inte, en ny varje år ska det vara. Sen finns det ju så mycket annat jag också vill göra men som jag inte har pengar till, jag borde egentligen skämmas.
EMMY DU SITTER I ETT HUS HÄR I SVERIGE SOM ÄR ÖVERFLÖDIGT MED MAT OCH RENT VATTEN OCH VÄRME OCH SÅ SÄGER DU ATT DU ÄR FATTIG..
Medans dem i Kenya (det land jag läser om):
45% av befolkningen utan rent vatten
60% med 2 dollar per dag
22,8% med MINDE ÄN 1 DOLLAR PER DAG
Hur många julklappar och nyårsklänningar tror du att dem har råd med? Dem har inte ens ett glas med vatten om dagen?
Oj ja, jag borde nog skämmas lite, precis som alla de andra människor också borde göra med mig. Vi är så många som har det så bra som glömmer bort att uppskatta det och istället begär vi bara mer. Och med detta påstår jag INTE att jag är bättre än någon annan, jag är precis lika dålig. För det är precis vad jag tycker att det är, dåligt. Skulle vilja göra så mycket för dem stackrarna som har det så orättvist i de land där inte pengarna finns.. Eller ens möjligheten till att faktiskt få tillgång till pengar..
Bara för detta ska jag ta denna kväll till akt och skämmas lite och faktiskt uppskatta det jag har och även skänka en tanke till just Kenyas fattiga människor…
Där fick jag det sagt!
usch, det är så hemskt. En 1 årig pojke med sin mamma på ett sjukhus i Kenya, båda akut undernärda..
Starta en egen skola.
Publicerat: 2010-11-23 @ 21:03:04Funderat på det flertalet gånger. Om jag i framtiden får chansen att utveckla en egen skola och utforma den så att den blir bäst anpassat för eleverna så lovar jag att jag hade kommit med sjukt bra förslag och genomfört det. För just nu är jag så fruktansvärt trött på skolans motarbetande av elever, konstant, hela tiden! Jag är så skoltrött, varje dag är en jävla plåga att stiga upp ur sängen och veta att hela dagen ska ägnas åt att kanske gå på 1 vettig lektion av 3, äta äcklig skolmat utan näring och sen gå på några meningslösa lektioner till.
Hade jag fått bestämma hade vi haft rejäla genomgångar av väsentliga saker i ämnet, där läraren på ett roligt och lärorikt sätt berättar det mest väsentliga 1 - 2 gånger i veckan. Resterande tid skulle användas till att hjälpa eleverna individuellt utifrån deras behov/strävansmål. T.ex genom lektioner indelade i olika nivåer och avdelningar inom kriterierna. Eleverna skulle också få ha "eget arbete tid" på SKOLTID där man arbetar med de sakerna man har att göra, och dessutom kunna söka hjälp av lärare på skolan. Dessutom skulle STOR del utav undervisningen handla om hur man skriver arbete och söker information..
För det enda man får höra just nu är: "På högskolan ska ni kunna söka information själva och kunna skriva arbeten på korrekt sätt. Så därför får ni göra det helt själv nu."
Mina frågor blir då..
1. Ska man försöka söka efter svår information trots att man aldrig någonsin fått en lektion i hur man BÄST söker information t.ex på biblioteket eller på nätet? Vad ska man lära sig av det? Om man vill att eleverna ska lära sig att söka information får man ju för tusan visa dem HUR man gör, så att man på universitetet kan göra det HELT självständigt. Eller?
2. Om man inte kan få personlig kritik och personlig utveckling och förklaring av mål så spelar de ju ingen roll om man får G eller MVG på sina arbeten. Då är det ju egentligen vad man REDAN kan som bedöms i ett arbete. För om man inte får feedback på vad man kan göra bättre så kommer man ju fortsätta att skriva arbeten på precis samma sätt som man gjort innan.. Idag får man allt för ofta ett betyg och sen är det ingenting mer med det.
Så jäkla trött på skolan och deras konstiga tänk om saker och ting. Och det roligaste är nog att det enda man faktiskt vill är att ha riktigt bra betyg och lära sig saker och ting.. Ska de vara för mycket begärt?
Hade jag fått bestämma hade vi haft rejäla genomgångar av väsentliga saker i ämnet, där läraren på ett roligt och lärorikt sätt berättar det mest väsentliga 1 - 2 gånger i veckan. Resterande tid skulle användas till att hjälpa eleverna individuellt utifrån deras behov/strävansmål. T.ex genom lektioner indelade i olika nivåer och avdelningar inom kriterierna. Eleverna skulle också få ha "eget arbete tid" på SKOLTID där man arbetar med de sakerna man har att göra, och dessutom kunna söka hjälp av lärare på skolan. Dessutom skulle STOR del utav undervisningen handla om hur man skriver arbete och söker information..
För det enda man får höra just nu är: "På högskolan ska ni kunna söka information själva och kunna skriva arbeten på korrekt sätt. Så därför får ni göra det helt själv nu."
Mina frågor blir då..
1. Ska man försöka söka efter svår information trots att man aldrig någonsin fått en lektion i hur man BÄST söker information t.ex på biblioteket eller på nätet? Vad ska man lära sig av det? Om man vill att eleverna ska lära sig att söka information får man ju för tusan visa dem HUR man gör, så att man på universitetet kan göra det HELT självständigt. Eller?
2. Om man inte kan få personlig kritik och personlig utveckling och förklaring av mål så spelar de ju ingen roll om man får G eller MVG på sina arbeten. Då är det ju egentligen vad man REDAN kan som bedöms i ett arbete. För om man inte får feedback på vad man kan göra bättre så kommer man ju fortsätta att skriva arbeten på precis samma sätt som man gjort innan.. Idag får man allt för ofta ett betyg och sen är det ingenting mer med det.
Så jäkla trött på skolan och deras konstiga tänk om saker och ting. Och det roligaste är nog att det enda man faktiskt vill är att ha riktigt bra betyg och lära sig saker och ting.. Ska de vara för mycket begärt?
Tycker denna bilden speglar så bra hur jag känner just nu med allt, hahaha!
Det där med status?
Publicerat: 2010-11-07 @ 19:54:55Människor dömer alldeles för lätt, bara för att jag jobbar på en hamburgerrestaurang som inte kräver utbildning så är jag inte totalt inkompetent. Folk har så lätt för att döma en, och tro att man inte kan. Ibland vill jag bara skrika att "HEJ jag är 18 år och jag går fortfarande i skolan!". Detta är ett jättebra jobb att ha som första extrajobb vid sidan om skolan! Jag kommer antagligen att jobba som jurist, ekonom eller företagare.. Det är var jag känner för just nu.
Kan vi inte bara sluta ha fördommar om varandra och ta oss för dom personerna vi är? Inte så svårt ju?
Kan vi inte bara sluta ha fördommar om varandra och ta oss för dom personerna vi är? Inte så svårt ju?
Att brinna för något..
Publicerat: 2010-11-07 @ 00:27:52När jag var mindre tränade jag gymnastik flera dagar i veckan. Kom ihåg att mamma körde mig varenda vecka till gymnastikenshus, tidiga mornar, och sena kvällar. Flera timmars träning men fasen vad jag tyckte att det var kul.. Det är sådant jag kan sakna idag. Läger, gemenskapen och framför allt glädjen av att utvecklas. Jag var inte en jätteduktig gymnast, men jag provade på mycket under tiden som gick fast jag egentligen inte vågade. Tyvärr har jag än idag problem med nacken sedan jag underroterade i en dubbelvolt, men som gymnast får man aldrig fega, vilket var lite utav mitt problem.
Men jag saknar att gå på en aktivitet och bli riktigt duktig. Tycker det är så tråkigt nu för just nu spelar jag bara piano, fast jag egentligen inte känner för det. Känns som om min utvecklingsgräns är nådd typ, precis som att jag inte kan lära mig mer. Jag kan i princip spela allt folk ger mig ackordsvis, men sen spelar jag nästan alltid på samma sätt vilket är tråkigt. Sjunger gör jag ju också, men dit jag gick innan har lagt ner sin verksamhet, så nu vet jag inte vart jag ska ta vägen. Det är nog inte meningen att jag ska hålla på med musik, det känns liksom konstigt just nu. Dansen i skolan är dock riktig kul, men jag ser det mer som chansen att få ett riktigt bra betyg..
Min pappa var en riktigt duktig fotbollsspelare en gång i tiden, målvakt. Min faster har spelat i englands landslag, men inte fan fick jag den genen. Jag kan inte sparka på en boll, jag träffar inte eller så skjuter jag någon i huvudet. Hade dock önskat att jag spelade. Haha, jag önskar jag var bäst på allt.
Jag vill brinna för något. Men det gör jag inte, man kan ju inte brinna för skolan, det räknas liksom ine! Jag känner mig som en nörd. Suck.
En gammal bild från en tävling
Jag på tumbling-golvet, som var min favoritgren
Men jag saknar att gå på en aktivitet och bli riktigt duktig. Tycker det är så tråkigt nu för just nu spelar jag bara piano, fast jag egentligen inte känner för det. Känns som om min utvecklingsgräns är nådd typ, precis som att jag inte kan lära mig mer. Jag kan i princip spela allt folk ger mig ackordsvis, men sen spelar jag nästan alltid på samma sätt vilket är tråkigt. Sjunger gör jag ju också, men dit jag gick innan har lagt ner sin verksamhet, så nu vet jag inte vart jag ska ta vägen. Det är nog inte meningen att jag ska hålla på med musik, det känns liksom konstigt just nu. Dansen i skolan är dock riktig kul, men jag ser det mer som chansen att få ett riktigt bra betyg..
Min pappa var en riktigt duktig fotbollsspelare en gång i tiden, målvakt. Min faster har spelat i englands landslag, men inte fan fick jag den genen. Jag kan inte sparka på en boll, jag träffar inte eller så skjuter jag någon i huvudet. Hade dock önskat att jag spelade. Haha, jag önskar jag var bäst på allt.
Jag vill brinna för något. Men det gör jag inte, man kan ju inte brinna för skolan, det räknas liksom ine! Jag känner mig som en nörd. Suck.
En gammal bild från en tävling
Jag på tumbling-golvet, som var min favoritgren
Falskheten när den är som bäst!
Publicerat: 2010-10-27 @ 21:49:27
Jag har tänkt på en sak.. Det är så fantastiskt vad vi människor hela tiden måste prestera och visa oss starka för andra 24 timmar om dygnet. Utåt vill vi visa att vi klarar allt och aldrig är ledsna, men innerst inne vet vi att vissa dagar suger mer än andra och att vi kommer att vara sjukt deppiga, men ändå vägrar vi visa det..Varför är det så? Varför kan man inte få visa sig svag för omgivningen ibland? Det är precis som att vi tror att alla världens människor kommer att dömma oss resten utav våra liv.. Men det är ju inte så. För ser man en människa som visar sig svag så är det ju minst hälften som kan sympatisera med denna människa och känna igen sig. Eller hur? Jag irriterar mig på det som fan. Kom och tänka på det. För folk tror att man kan ta hur mycket skit som helst bara för att man anses vara en stark person. Men hur vet du att personen du trycker ner verkligen tåler all den smuts?
Sanningen är.. Det vet du inte! Visst kan det vara så att personen är stark, men likväl kan det vara en försvarsmekanism som personen tvingas använda. Tänk på det innan ni säger för mycket om en person som tex tar mycket plats! Det behöver inte vara för att han eller hon verkligen vill det, utan kanske för att personen vill synas som en självsäker person.
Titta. Denna bilden utstrålar självsäkerhet, men det är ju inte säkert att det behöver vara så!
Ni behöver inte vara oroliga, jag har haft en jättebra dag och vecka! Jag är fruktansvärt glad idag (och det kan jag sätta min högra hand på). Men jag vet andra i min omgivning som kämpar inombords i en hård omgivning. Det är fan inte lätt idag alltså!
Utbildade lärare?
Publicerat: 2010-10-19 @ 20:44:44Vet inte hur många av er som läser tidingar och aktivt kollar på nyheterna. Jag är väl lite väl intresserad av politk och samhälle för att missa saker och ting, och har jämt en åsikt om det mesta. Tyvärr kan dom ibland vara lite radikala men det lär ni väl kommer underfund med förr eller senare.. Haha.
I alla fall så läste jag idag att det kan komma att bli krav på att lärare ska vara behöriga i dagens skolor. Och jag säger bara: Woho, fyfan vad bra!!!!!!! Att vi så sent som 2010 ska komma på något så simpelt som behöriga lärare förvånar mig. Ska vi ha behöriga läkare, jurister, ekonomer osv, så ska likväl lärarna också vara det. Det höjer deras status på yrket och dessutom kommer vi elever få betydligt bättre kvalité på många utav våra lektioner. Jag har tyvärr under min gymnasietid stött på massor utav dåliga lärare (jag vet att alla i UF-gruppen håller med mig här eftersom vi haft samma lärare och alla säger samma sak). Jag kan förstå att man inte lyssnar på kritik från elever som inte anstränger sig själva, men jag har klagat ett antal gånger utan resultat.. Jag strävar efter höga betyg, så syftet med att klaga är ju inte att sätta dit någon, utan för att jag faktiskt vill lära mig någonting och få den undervisning som jag har rätt till!
Vad tycker ni? Tycker ni som jag att lärare faktiskt ska ha behörighet? Jag tycker att allt som rör personlig service/hjälp för framtiden ska vara krav på behörighet. Vård, skola, kriminalvård etc.. Dela med er, vill veta om ni tycker annorlunda!
I alla fall så läste jag idag att det kan komma att bli krav på att lärare ska vara behöriga i dagens skolor. Och jag säger bara: Woho, fyfan vad bra!!!!!!! Att vi så sent som 2010 ska komma på något så simpelt som behöriga lärare förvånar mig. Ska vi ha behöriga läkare, jurister, ekonomer osv, så ska likväl lärarna också vara det. Det höjer deras status på yrket och dessutom kommer vi elever få betydligt bättre kvalité på många utav våra lektioner. Jag har tyvärr under min gymnasietid stött på massor utav dåliga lärare (jag vet att alla i UF-gruppen håller med mig här eftersom vi haft samma lärare och alla säger samma sak). Jag kan förstå att man inte lyssnar på kritik från elever som inte anstränger sig själva, men jag har klagat ett antal gånger utan resultat.. Jag strävar efter höga betyg, så syftet med att klaga är ju inte att sätta dit någon, utan för att jag faktiskt vill lära mig någonting och få den undervisning som jag har rätt till!
Vad tycker ni? Tycker ni som jag att lärare faktiskt ska ha behörighet? Jag tycker att allt som rör personlig service/hjälp för framtiden ska vara krav på behörighet. Vård, skola, kriminalvård etc.. Dela med er, vill veta om ni tycker annorlunda!
Såhär trött kan man vara på skolan ibland.. Haha!
Business-to-business? Eh?
Publicerat: 2010-10-16 @ 15:13:19Någonting som gör mig fruktsnvärt irriterad är överstressade människor som faktiskt inte läser igenom de mail man skriver. Som inte ens tar sig tiden att läsa innhållet utav det man skrivit, eftersom rubriken verkar skrämmande och att man därför istället gissar sig till innehållet. Jag fick svar häromdagen från en tjej, som tydligen inte läst mitt mail.
Hur kan man tacka nej till möjligheten att marknadsföra sina egna produkter? Visst finns det bra och dålig marknadsföring, men när ett annat företag GRATIS erbjuder feta annonser/reklam på sin sida och man tackar nej, vad är syftet då? Är man för "fin" för alla typer utav marknadsföring, passar det bara om sidan har 300 000 dagliga besökare? Då tänker man riktigt fel. Det glädjer mig dock att jag vet att om några år fungerar inte sådan verksamhet, man behöver all typ utav marknadsföring, även från de allra minsta företagen.
Och varför avsluta mailet med "Lycka till med skolan", när vårt företag faktiskt inte är på "skolnivå". Trots att vi driver ett UF-företag så innebär inte detta att vi är mindre seriösa än andra företag, snarare tvärtom. Och det gör mig förbannad att se att stora bloggtjejer är så "fina" och tackar nej till ett sådant sammarbete, samt svarar "lycka till med skolan, jag har inte tid". Att utveckla sitt varumärke handlar också om trovärdighet, tänk på det!
Men ni vet hur jag är, och om ni inte vet det så säger jag det nu, jag ger aldrig upp när det gäller detta företaget. Det är bara att fortsätta maila andra bloggerskor/företag som kanske är lite mer förankrade i företagsvärlden som vet att marknadsföringen handlar om att ge och ta mellan företag. "Ger vi detta så kan väl vi få detta?"
Jag hoppas att ni som läser inser mitt budskap. Snälla, ge ALDRIG upp! Inom företagsbranschen kommer ni märka att det finns hur mycket människor som helst som inte tror på er idé. De kommer finnas dom som inte respekterar er ålder (tydligen kan man inte vara ung och företagare). De kommer också finnas dom som avundas er och gör allt för att ni ska misslyckas. Men lova mig att oavsett om det handlar om företag, betyg, jobb, drömmar eller mål, så fortsätt försöka. Någon gång är det er tur att visa vad ni går för! Kanske redan imorgon?
Mina tjejer är de bästa medarbetarna man kan ha!
Hur kan man tacka nej till möjligheten att marknadsföra sina egna produkter? Visst finns det bra och dålig marknadsföring, men när ett annat företag GRATIS erbjuder feta annonser/reklam på sin sida och man tackar nej, vad är syftet då? Är man för "fin" för alla typer utav marknadsföring, passar det bara om sidan har 300 000 dagliga besökare? Då tänker man riktigt fel. Det glädjer mig dock att jag vet att om några år fungerar inte sådan verksamhet, man behöver all typ utav marknadsföring, även från de allra minsta företagen.
Och varför avsluta mailet med "Lycka till med skolan", när vårt företag faktiskt inte är på "skolnivå". Trots att vi driver ett UF-företag så innebär inte detta att vi är mindre seriösa än andra företag, snarare tvärtom. Och det gör mig förbannad att se att stora bloggtjejer är så "fina" och tackar nej till ett sådant sammarbete, samt svarar "lycka till med skolan, jag har inte tid". Att utveckla sitt varumärke handlar också om trovärdighet, tänk på det!
Men ni vet hur jag är, och om ni inte vet det så säger jag det nu, jag ger aldrig upp när det gäller detta företaget. Det är bara att fortsätta maila andra bloggerskor/företag som kanske är lite mer förankrade i företagsvärlden som vet att marknadsföringen handlar om att ge och ta mellan företag. "Ger vi detta så kan väl vi få detta?"
Jag hoppas att ni som läser inser mitt budskap. Snälla, ge ALDRIG upp! Inom företagsbranschen kommer ni märka att det finns hur mycket människor som helst som inte tror på er idé. De kommer finnas dom som inte respekterar er ålder (tydligen kan man inte vara ung och företagare). De kommer också finnas dom som avundas er och gör allt för att ni ska misslyckas. Men lova mig att oavsett om det handlar om företag, betyg, jobb, drömmar eller mål, så fortsätt försöka. Någon gång är det er tur att visa vad ni går för! Kanske redan imorgon?
Mina tjejer är de bästa medarbetarna man kan ha!
